Det är ingen nyhet att vädret påverkar elproduktionen. Blåser det mycket kan vi producera mer el. Likaså om vi har tillgång till mycket vatten (alltså en bra hydrologisk balans) eller om vi får flera soliga dagar. Det är framför allt den förnybara produktionen som påverkas av väder och vind, men vädret påverkar även elförbrukningen, speciellt nu under den kallare och mörkare säsongen då vi använder mer el till att värma och lysa upp våra hus. Och när förbrukningen går upp brukar även priserna stiga.
I november påverkades priserna mest av försämrad hydrologisk balans (alltså hur mycket snö och vatten som finns i magasinen för att kunna producera vattenkraft) men även det kallare vädret och problem i kärnkraftsproduktionen påverkade priset negativt. I takt med att temperaturen sjunker ökar förbrukningen framför allt på grund av uppvärmning av hushåll som resulterade i några dagar av november med relativt höga priser jämfört tidigare månader i år. December däremot blev inledningsvis kallare än normalt och även om temperaturerna väntas stiga något framöver kommer de troligen ligga på normala till strax under normala nivåer men med mer vind som gynnar vindkraften. Även kärnkraften förväntas producera på maxnivå efter problemen i månadsskiftet november-december.
Detta talar för att nordiska priser rör sig sidledes eller något nedåt för sista veckorna av 2023 och inledningen av 2024. På kontinenten fortsätter priserna på gas och el nedåt tack vare mildare väder, god tillgång på gas och att vindkraften ser ut att producera mer framöver.
Fortfarande finns det en del orosmoln som vi inte helt kan räkna bort. Trots att vi har välfyllda gaslager i Europa kan händelser i resten av världen få energipriser överlag att stiga. Även väderhändelser och kylan kan ställa till det om vi skulle få en ihållande period av vinterhögtryck med både kyla och lite vind, eftersom det både ger mindre vindkraftsproduktion och högre förbrukning.