El får våra städer att pulsera, industrier att producera och vardagen att fungera. Men för att inte elen på sikt ska bli en prioriteringsfråga under landets kalla vinterdagar måste vi börja ta energifrågan på allvar. Vems är egentligen ansvaret och var börjar man?
– Hela Sveriges elinfrastruktur är i dag ansträngd vilket vi har fått känna på det senaste året. På en del ställen i landet är det även problem med överföringskapacitet, den el som produceras får helt enkelt inte plats i ledningarna för transport i områden med elbrist, säger Ola Berglund, Krafthandelschef på Telge Energi.
Ola Berglund förklarar att dagens elkris beror på att efterfrågan för tillfället är större än utbudet. Det gör att det blir ett högre pris på elmarknaden. Dessutom har utbyggnaden av förnybara energikällor inte skett i samma utsträckning som fossil- och annan kraftproduktion har fasats ut. I samband med att gasleveranserna från Ryssland strypts har det blivit smärtsamt uppenbart att elekvationen inte går ihop.
– Under Ukrainakrigets inledning hade många branscher dessutom högkonjunktur vilket gjorde att efterfrågan på energi var stor, menar Ola Berglund
Vem är det då som är ansvarig för att vi har historiskt höga elpriser?
– Initiativtagarna, det vill säga politikerna som lagt ner kärnkraftverk men inte ersatt dem med annan baskraft i den omfattning som har behövts. För att balansera det behöver vi köpa in el, något som blir väldigt dyrt att balansera. Detta är inte bara ett svenskt problem utan i stora delar av Europa har man fortsatt förlitat sig på fossila bränslen som gas och kol i energiproduktion för el och värme.
Trots att experter varnat för effektbrist och höga elpriser under flera år upplever många att dagens elkris skedde över en natt. Ola Berglund förklarar att den sista pusselbiten beror på att Ryssland i somras minskade och sedan strypte gastillförseln till Europa, något som gav upphov till stor ovissheten kring framtida gasleveranser.
– Just ovissheten gjorde att priset höjdes dramatiskt. Nu när andra gasleveranser har säkrats och vädret har varit gynnsamt har elpriserna varit lägre.
För att det ska bli som vanligt igen behöver vi alla dra ner vår elförbrukning, såväl företag som privatpersoner och både på kort och lång sikt. Vi vet att tillgången på svensk el inte kommer öka i samma utsträckning som det finns behov av.
– Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Det finns många initiativ till vindkraft men tillståndsprocesserna gör att det kan ta upp emot tio år från initiativ till att vindkraftverken kan börja generera el. Men det finns en positiv sak i energikrisen och det är att Europa håller på att bli renare. Sverige kan under stora delar av året exportera stora mängder förnybar el till Danmark och Tyskland som i dag är beroende av kol för sin energiförsörjning.
Vad kan man som enskild konsument göra när det övergripande ansvaret för de höga elpriserna ligger hos politikerna?
– Man ska komma ihåg att vi under många år har haft minoritetsregeringar oavsett partitillhörighet. Politikerna har helt enkelt gjort så gott de har kunnat under de förutsättningarna de har haft.
Från 1990-talet till 2020-talet har de svenska hemmen ökat sin inomhustemperatur från 19 till 22 grader. Varför då? Genom att skruva ner till 1990-talets inomhustemperatur skulle vi tillsammans spara en stor mängd energi.
– För att lösa dagens elkris behövs en kombination av olika insatser, både genom att dra ner på energiförbrukningen, flytta på förbrukningen till timmar på dygnet med lägre energiåtgång och att på lång sikt bygga mer förnybar baskraft, inte minst i form av vattenkraft och havsbaserad vind. I Norge finns det till exempel av typer av vattenkraft där man får ut en större energimängd än traditionell vattenkraft.
– Det är också viktigt att vi inte fokuserar på att ställa olika energislag mot varandra utan i stället ser att det behövs en kombination av energislag som kompletterar varandra över året.