Avbryt
Nyhet

Har vi problem med plast?

Plastpåsen har debatterats flitigt det här året. Det har införts en ny skatt som gjort den svindyr i affärer och det går såklart att ha delade meningar ifall en skatt är bästa lösningen. Men det finns en helt annan fråga som behöver svar först: har vi ett problem med plastpåsar i naturen?

Skräpmätningar på olika sätt

Några som har koll på det här är Håll Sverige Rent, organisationen som verkat för folkbildning kring skräp sen urminnes tider känns det som. De gör regelbundna mätningar i stadsmiljö. Här märks de inte särskilt mycket menar Håll Sverige Rent, men det går inte att ta som ett tecken på att problemet inte finns.

Istället, menar Håll Sverige Rent, blåser plastpåsar in i buskar, ner i diken och ner under ytan i vattendrag. Därför kommer inte så många påsar med när de mäter skräp i stadsmiljö. Vid de här mätningarna är det framförallt trottoarer och andra asfaltsytor som är med.

Men organisationen gör andra mätningar där plastpåsarna märks plågsamt tydligt. När man tillsammans med Uppsala kommun genomförde mätningar i Fyrisån sommaren 2019 hittades gott om plastpåsar. Mellan två broar i stadens centrala delar hittades över 200 påsar. Då kom ändå inte plastpåsar som fyllts med vatten och hamnat på botten av ån med i mätningen. 

Skatten på plastpåsar, vill folk ha den?

Enligt en mätning som Håll Sverige Rent gjort säger 59 procent att skatten är bra, ganska bra eller mycket bra. Skatt på plastpåsar är med andra ord populärt bland svenskarna. Fundera själv på hur du gjort sen den kom. Om du inte gjorde det innan, är du inte på väg att sätta en rutin att en påse ska med till affären när du ska handla? I så fall fungerar skatten på dig, eftersom vi behöver återanvända våra saker så att de inte bara används en gång för att sedan slängas. För då kommer färre plastpåsar att tillverkas vilket minskar nedskräpningen och även utsläppen av växthusgaser.

Vad händer med en påse som hamnar i naturen?

Plast är slitstarkt, men ett ganska kort tag i de flesta fall. Ute i naturen om en plastpåse utsätts för väder och vind bryts den ned i mindre bitar. Till slut blir bitarna så små att de blir till det som kallas mikroplast. Men de försvinner inte, däremot kan de slinka ner i en fågels mun eller i en fisks mun eftersom djur kan missta plast för mat. Och plasten hamnar också i våra munnar eftersom bitarna är så små att de inte märkt. Enligt WWF får vi människor i genomsnitt i oss plast motsvarande ett kreditkort i veckan. I veckan!

Så hur bära hem mjölk, morötter och kaviar?

Det bästa enligt Naturvårdsverket är att inte köpa någon ny bärkasse, utan att istället använda de bärkassar som redan finns hemma. Eller en väska. Om du köper eller får en plastkasse, se till att använda den så många gånger som möjligt. När kassen inte kan användas längre, sortera den som plastförpackning så kan nya plastprodukter produceras av plasten. Bionedbrytbara kassar går inte att kompostera i vanlig hushållskompost, de bryts inte heller ned i naturen. Den bästa är som sagt den som du redan har hemma.